Nyligen besökte RE:Source, innovationsprogrammet för cirkulär ekonomi, Inregos produktion i Täby. Vi passade på att intervjua programansvarig Cecilia Tall om hur hon anser att vi bäst driver på en cirkulär omställning, och om hennes bästa tips för resurseffektivitet.
RE:Source är ett strategiskt innovationsprogram för cirkulär ekonomi som sedan starten 2016 finansierat och stöttat cirka 250 projekt. I styrelsen sitter Inregos vd och grundare Henrik Nilsson och tio andra representanter från akademin, offentlig sektor och näringsliv. Två gånger om året besöker styrelsen cirkulära verksamheter, och nyligen besöktes Inrego – det ledande företaget inom cirkulär återanvändning av elektronik. Under ett heldagsmöte med rundvandring i faciliteten diskuterades möjligheterna att snabba på och skala upp övergången till cirkulär ekonomi.
Vad tycker du är intressant med att besöka Inregos cirkulära verksamhet?
- Inrego är ett utav Sveriges största företag som faktiskt jobbar med cirkulär produktion och som har både lönsamhet och storskalighet. Att få se det som vi väldigt ofta diskuterar i teorin på riktigt är häftigt.
Några specifika insikter Cecilia tog med sig från besöket och rundvandringen handlar om arbetsintensiteten med att rekonditionera, och glädjen i att som ledare få träffa medarbetare som trivs på jobbet.
- Den ena insikten, som chef och ledare, är att det är viktigt att ha kul på jobbet så att folk trivs. Den sociala hållbarheten är oerhört viktig och det märktes tydligt att ni har just det på Inrego. Den sociala aspekten i hållbarhetens treklöver [ekologiskt, socialt och ekonomiskt] är en del av hållbarhet som vi kanske inte pratar lika mycket om här i Sverige. Vi pratar oftare om den ekologiska hållbarheten eftersom vi tycker att alla har det ganska bra på jobbet, men på Inrego verkar ni faktiskt ha det lite bättre.
- Det andra vi tar med oss är att det är otroligt arbetskrävande att återanvända elektronik! Att uppcykla produkter kräver både tid och god materialkännedom. Det är inte bara att sno ihop något, utan det är en avancerad process för återtillverkning!
Vad ser du för potential med att övergå till en cirkulär ekonomi?
- Med en cirkulär ekonomi minskar belastningen på planeten – både vad det gäller koldioxid och utvinning av metaller. Dessutom ger det möjlighet att fokusera på behov och användning i stället för att äga. Vi pratar mycket om längtan till ett lättare liv och det kan faktiskt vara lättare att hyra en gräsklippare än att äga den. När man behöver en gräsklippare finns den färdigservad, nyslipad och redo för användning. Det kan vara en stor fördel för många som tycker att vardagen känns lite jäktig.
Vad krävs för att driva på omställningen?
- Vi behöver i mångt och mycket en grundlig systemomställning. Lagar, ramverk, standardiseringar... Allt är skrivet för den linjära ekonomin där vi utgår från att produkter produceras, används en kort tid och sedan kasseras som avfall. Systemet försvårar arbetet för cirkulära företag! Ta bara något så basalt som bokföringen av återbrukade produkter – produkterna har i regelboken inget värde innan man lyckats hitta en plats att peta in dem på. Det var ingenting som tänktes på när ramverken sattes, och det behöver ändras.
Våra ramverk behöver helt enkelt tillåta andra sätt än i det linjära, menar Cecilia. Men det räcker inte. Dessutom krävs attraktiva villkor för företag, prisvärda och tillgängliga produkter för användare, och en markant beteendeförändring hos gemene man där fokus ligger användande i stället för ägande. ”Det är dags för en beteendeförändring där varje person förstår att man inte behöver äga produkter för att ha tillgång till dem”, förklarar Cecilia.
För att lyckas med en sådan förändring föreslår hon tänket ”pris per användning” i stället för ”pris vid inköp”. - Självklart har jag förståelse för att det inte alltid går att köpa dyra produkter som håller länge, framför allt inte i ekonomiskt svåra tider, men om man köper något som är billigt i första användning så blir det oftast dyrare i längden. Därför tror jag att ett viktigt steg i beteendeförändringen är att just börja tänka pris per användning i stället för pris per inköp.
- Alla behöver börja fundera på sin attityd till ägande och användande. Vissa saker tycks bli bättre med åren, som vin eller möbler, medan andra saker tycks bli sämre. Många skulle till exempel aldrig kunna tänka sig köpa begagnade lakan men har samtidigt inget problem med att bo på hotell.
För cirkulär ekonomi krävs samverkan olika sektorer emellan, hur får vi det att fungera i större skala?
- Sverige är generellt sätt bra på att samverka. Det hänger ihop med att vi är ganska få och behöver göra det för att hålla konkurrenskraft internationellt. Vi är därför vana vid att samarbeta över gränserna.
Dessutom är utmaningarna hos de olika sektorerna inte så olika som man först kanske kan tro, fortsätter Cecilia. ”Många tror att omställningen är branschspecifik men många av utmaningarna är ändå samma oavsett bransch.”
När den cirkulära ekonomin implementeras ser Cecilia dessutom att uppdelningen mellan olika sektorer kommer bli mer otydliga.
- Företag kommer behöva bredda sig och till exempel jobba med återtillverkning och uthyrning samtidigt som de jobbar med tillverkning. De tidigare industrigränserna, med SNI-koder och dylikt, tror jag kommer försvinna.
Vad är RE:Source drömscenario framåt?
- Drömscenariot är resurseffektivitet inom planetens gränser. Det handlar om att skapa produkter som är rätt från början, som är designade för effektivt nyttjande, så att vi minimerar avfall och gör reparation till det normala igen. Dessutom är marknaden fungerande för sekundära material, och styrmedel som ger verklig cirkularitet och hållbarhet är implementerade. I RE:Source drömscenario har vi en cirkulär ekonomi som skapar nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter, och gemene man tycker det är riktigt coolt att bidra till omställningen!
Inrego tackar varmt Cecilia Tall och RE:Source styrelse för besöket på Inrego. Jobbar du också med frågor som berör cirkulär ekonomi? Tveka inte att kontakta oss. Tillsammans skapar vi en hållbar och cirkulär framtid.
